hemböcker  artiklarrekommenderatbiografikontakt
Tre scener om min förläggare Svante Weyler som plötsligt gick i pension
Landet i skuggan av kommunismen om Albanien då och nu
Vårt behov av Stig Dagerman kan aldrig överskattas om författarens förhållande till sanningen
Linn Näslunds sista tid om narkotikadöden och något om debatten kring den
Brottstycken ur verkligheten om dödsskjutningar i förorten
Superregionen som kom av sig om jämtarna som fick jätten på fall
Med bara tre korta meningar recension av Björn af Kleens nya bok
Kuvad av kulturen om kulturen bakom Kommunalskandalen
Lars Gustafsson intervju med en gåtfull författare (1936-2016)
Vännerna på Singelbacken om varför Palmeutredningen havererade
Det nya Ådalenupproret om varför tiotusen människor demonstrerade – och vad som sedan hände
Prinsen och priset om Advokatsamfundets märkliga val av pristagare
Försök att fånga verkligheten intervju med Svetlana Aleksijevitj
Reportern som valde sanning före fakta understreckare om Joseph Mitchell
Svensken som inte tiger om Anders Kompass som plötsligt var ett namn på fem kontinenter
Reportagets sex budord om att skriva reportage
Första gången skällde han ut mig om min förläggare Dan Israel

Fler:   1   2   3   4   5   6 

Vårt behov av Stig Dagerman kan aldrig överskattas

Man kan som författare förhålla sig till sanningen på flera sätt. Man kan skriva för att undersöka sanningen. Man kan skriva för att kungöra sanningen. Man kan skriva för att komma runt sanningen. Och man kan ljuga, det vill säga hitta på. Romanförfattaren hittar på. Diplomaten brukar skriva sig runt sanningen. Vi lämnar dem. Återstår undersökningen och kungörelsen.
Den som kungör sanningen har redan vid start förstått vad det handlar om. Undersökningen är så att säga avklarad. Frågorna har ställts, svaren finns redan, författarens uppdrag består i att på bästa sätt förmedla budskapet till läsaren. I pamfletten, debattboken, väckelseskriften finns inget att upptäcka, inget att pröva, en hel läsekrets att vinna. Åsikten står i centrum, avklarad och självklar och av sådan vikt att sanningen ibland måste maka på sig. Det är boken som väckarklocka, skriften som samhällsomstörtare. Lars Janssons Mångkultur eller välfärd ”bevisade” för femton år sedan att invandringen fört Sverige till ruinens brant och att det nu var svenskarna som diskriminerades och den var en starkt bidragande orsak till Sverigedemokraternas första parlamentariska framgångar. (Få debattböcker har under de senaste tjugo åren haft så stort politiskt inflytande; ändå så lite omdebatterad.)
Man kan ta mer rumsrena exempel, några böcker som vunnit ära och berömmelse.


Vill du läsa hela artikeln, tryck här!
© KREATIWEBB FORM NINNI OLJEMARK