hemböcker  artiklarrekommenderatbiografikontakt
Den siste resenären understreckare om Torgny Sommelius
Det stora skolrånet om en förskingring utan dess like
Överlevaren i storstadstrafiken om ett trafiklandstingsråd och hans strider
Med kokain i lasten om en resa med förhinder
KGB-agentens gåtfulla väg till toppen understreckare om Vladimir Putin
Attentatet i Strömsund om ett mordförsök, en valhänt säkerhetspolis och en utrikesminister på krigsstigen
"Slumpen tog mig i kragen" om den folkkär(v)e Ingvar Hirdwall
Staden, familjen och makten om familjen Ataseven i Södertälje
Polisinsatsen fortsätter tillägg till ovanstående
Sällskapens sällsamma lyster om likheten mellan Anders Behring Breivik och en svensk seriemördare
Röda miljarder om etanoldrömmen som blev en finansiell härdsmälta
Varje sång han sjöng skulle vara som hans egen understreckare om Frank Sinatras röst
Författarnas självvalda klostertillvaro understreckare om jobbet bakom boken
Livet recension av Keith Richards memoarer
Södertälje håller andan om staden inför den stora rättegången
Spionjägaren som kom hem till kylan intervju med Olof Frånstedt om Säpo, bråken med Palme och IB-affären
Gömda om Peter Karlsson och Katarina Larsson som hotats till livet i tolv år

Fler:   1   2   3   4   5   6   7 

Gömda

Chefredaktör Sofia Wadensjö Karén på Vi bad mig att skriva om Peter Karlsson och Katarina Larsson som gömt sig i tolv år. Jag träffade dem på olika platser, försökte utan större framgång rota i mordförsöket de utsattes för, försökte skriva om det oerhörda i deras situation.

Det här är en sann historia om våld, men även om hot och om tystnad. Våldet utövades endast en gång, men det var så kraftfullt att det utan guds försyn, makternas tillskyndan eller vad det nu var som hände den där morgonen skulle ha kunnat utplåna en familj: en man och hans hustru och deras två barn. Det var väl det som var meningen. Hotet fanns där redan före händelsen. Det ligger kvar. Tolv år har gått. Tystnad omger allt detta.
Våren 2011: En svensk stad. En parkbänk. Två modiga människor i det som skulle ha kunnat vara den bästa av världar. I stället ett liv i skuggan av det liv som levs av andra, ständigt på vakt, bundna till kropp och själ, också till varandra.
– Det går inte längre att prata med människor om det.
Varför?
– Det är inte längre någon som vet vem man är.



Vill du läsa hela reportaget, tryck här!
© KREATIWEBB FORM NINNI OLJEMARK