Förläggaren Jan-Erik Petterson hade läst några av mina kriminalreportage, trodde att de skulle hålla för en bok och undrade om jag ville göra ett försök. Jag samlade ihop de jag skrivit, vi läste båda alltsammans. Det tog fem minuter att komma överens. Några höll som de var skrivna, några skulle kanske kunna bearbetas, de flesta sov gott bland tidningsläggen. Ett av dem som höll hade tagit veckor att göra, ett annat gjordes över dagen. Att läsa gamla texter lärde mig också att redaktörer alltid har rätt när de vill stryka en mening, en utgång. Några av reportagen skrevs direkt för boken. De handlar om brott som alla skrev om, om brott som ingen skrev om, om saknad och förtvivlan. Några gånger blir det för tokigt. Ingenting är påhittat. Allt börjar med en fråga. Förr fanns det fler som ville publicera den här typen av jobb, ville betala för dem.
LÄS FRÄMLINGEN I FALUN UR BOKENLÄS SAKNAD II UR BOKEN
UR RECENSIONERNA:
”Sundelin drar, i sina bästa reportage, in läsaren i en skildring av samhällets och livets ofullkomligheter, vilket gör boken till en nästintill ångestskapande berättelse från den svenska skuggsidan.” (Håkan Bergström, Hallands Nyheter 21/3-02)
”Man inser vilken guldgruva polisens förundersökningar är, vilka starka berättelser de rymmer. Men de är förpackade i hopplöst träig och trögfotad utredarprosa. Sundelin återskapar eller befriar berättelserna ur de där förpackningarna.” (Dan Sjögren, Trelleborgs Allehanda m.fl. 21/3-02)
”Sundelin gräver fram bakgrunden, tar reda på historien om varför det blev som det blev, beskriver brottsutredarnas arbete, försöker förklara fast det ibland inte tycks gå att finna en förklaring. Ibland är förklaringen så banal att den inte kan väga upp det rått brutala i brottet. (…) Han har också skrivit en handbok i ’Konsten att berätta en historia’ vilket föreliggande mästerliga reportagebok visar att han är väl skickad att lära ut.” (Tony Samuelsson, Dala-Demokraten 6/4-02)
”En fördjupande journalistik och ett lysande exempel på hur man återskapar händelser och skeenden genom frågor som ’vad tänkte/gjorde/sade du?’, ’vem var där och varför?’, ’hur såg de ut?’ och så vidare.” (Karin Lindell, Pressens Tidning 11/4-02)
”Anders Sundelin har skrivit en av de mest spännande böcker jag läst på länge. Hans reportage om ett antal kända och okända brott i Sverige är minst lika gastkramande som någon deckare. Dessutom är de flesta av dem djupt tankeväckande.” (Ernst Klein, Östgöta Correspondenten 15/4-02)
”Men de mest suggestiva texterna är de som sluter sig kring en gåta. Som den närmast novellistiska ’Hon och han’ – en mycket tydlig hommage till Thorsten Jonsson. Eller den allra intressantaste: ’Saknad II’, om den 1976 försvunne brevbäraren och vänsteraktivisten Bosse Jansson, som uppslukad av jorden med ett par tofflor som enda spår. Sundelin vrider och vänder på fallet och tycks ha gjort det i många år: några svar hittar han inte. Inga alls. Det är just därför Bosse Janssons öde förblir levande, oavslutat, inga förklaringar passar. I denna vidöppna text kommer Sundelins reportage som närmast skönlitteraturen, som har få svar att ge men många frågor att ställa.” (Ola Larsmo, Dagens Nyheter 3/5-02)
