Det finns inga främmande länder. Det är bara resenären som är främmande.

Filosofer tycker om stränga, logiska strukturer, men många företeelser förstår vi genom berättelser där abstrakta idéer exemplifieras.

Jag försöker göra det enkelt. Jag försöker skriva som det är.

Detta är vad essäskrivandets praktik är, för mig: ett snubblande försök att återskapa, i språket, en gemensam plats som är öppen för alla.

Bara för att folk inte vill spela boll betyder inte att du inte ska skriva historien. Ibland ska du skriva historien.

Det var tider det –
att sparka en läderfotboll
renare och längre
än man någonsin väntat sig!

Jag bara skriver. Finns det något att säga om det? Jag skriver en första version, rättar den och skriver rent. Sedan är det klart. Fungerar det inte åker det i papperskorgen. Antingen får jag en bra start eller så får jag det inte.

Mänskligt liv kan vara rena kaoset, men konstnärens arbete – den enda han är till för – är att ta dessa nävar av förvirrade och disparata saker, saker som verkar oförenliga, och forma dem, ge dem struktur och mening. Även om det bara är hans uppfattning om vad meningen är. Det är vad han är till för – att ge liv åt sitt synsätt.

En författare är någon som kan göra en gåta av ett svar.

Undvik alla stelnade klichéer.

Himmel försvinner i vatten,
vatten försvinner i himmel.
Fisk simmar i granskog.
Fågel flyger i vatten.
Vi ror över berg.

Fruktan för adjektivet är stilens begynnelse.

Varför är då min vers så ofruktbar
och saknar nytt behag, variation?
Jag borde kanske se vad tiden har
av konstfullhet för inspiration.

Vad jag verkligen tror är att det finns inga birollsinnehavare, varken i livet eller i konsten.

Om man till exempel säger att elefanter flyger på himlen så kommer folk inte att tro dig. Men om du säger att fyrahundratjugofem elefanter flyger på himlen kommer folk antagligen att tro dig.

Över en viss nivå är litteraturen ett försök att påverka åsikterna hos sina samtida genom att återge erfarenheter.

Ibland tar en dikt fem minuter att skriva, ibland tar den månader. Det finns ingen regel.

Det måste se lätt ut, men det tar en evighet för mig att få det att se lätt ut.

Vi vill inte ha det här kriget, vi har aldrig velat det och alla vet om det. Men om Ukraina brinner så kommer ert Moskva att brinna.

Nu är jag tyvärr lika nykter som i förmiddags.

Putinregimen kan inte jobba med kapabla personer. Det enda som spelar någon roll är lojalitet. Den som tänker för självständigt kastar de i fängelse.

Det händer nästan alltid något kul när man vänder på perspektiv, pratar baklänges.

Som reporter har jag inget ego.

Ödmjukhet är grundvalen för alla dygder.

Att säga mindre än mer, vilket ibland betyder att man måste ta bort en del av det man har, kan vara väldigt effektivt: dels för att det snabbar på skrivandet lite, dels för att ju mer av förklaring man tar bort desto aktivare måste läsarens intellekt arbeta, hitta samband. Ju mer aktiv läsarens intellekt är desto gladare är läsaren, för det mesta. Det är därför vi gillar roliga historier – därför att skämtet händer i vårt intellekt; vi lyssnare är de som hittar sambandet.

Jag har bott med en språkvårdare i hela mitt liv
Och sett människor, komma och punkt.

Rytm betyder något. Ton betyder något. Känslan för platsen betyder något. Allt det där som vi pratar om när det gäller romaner, tycker jag att om historia och biografier ska uppnå det vi vill att de ska uppnå måste man ägna lika stor uppmärksamhet år dessa dygder som romaner gör.

Vi behöver dikten för att på något sätt kunna leva de många liv som vi skulle vilja ha, fast vi nätt och jämnt har ett enda.

Den som inte lärt sig begränsningens konst har aldrig lärt sig skriva.