Okej, tre stora pojkar: Putin, Trump och Xi Jinping – dela upp världen i inflytandesfärer med Jaltaöverenskommelsen som modell. Hur mycket de än må gilla det, det här synsättet är förlegat. Det ukrainska motståndet är bästa beviset på att världen inte kan utvecklas i enlighet med Orwells 1984.

Jag var tillräckligt mycket författare för att förstå att jag inte skulle bli författare genom att skriva om min intressanta barndom.

Även i litteraturen är det bara de rika som har råd att spara.

Döm en man efter hans frågor istället för hans svar.

Otaliga andra ord, som heder, rättvisa, moral, internationalism, demokrati, vetenskap och religion hade helt enkelt upphört att finnas till.

Om du är ute efter att beskriva sanningen, överlåt elegansen till skräddaren.

Kort sagt tror jag att skrivarens hantverk, författarens roll, är en akt av medkänsla.

Vad jag vill säga är inte alls att man måste hitta ord som förbluffar läsaren. Jag kräver alls inte någon särskild tillgjordhet, så att alla stönar och säger: ’Han har visst skrivit det ingen annan kommit på.’ Men man måste ändra de utslitna bilderna eller tillföra dem sina egna ord.

Nej, det är inte piano, det är drömmar.

Om mina böcker hade varit lite sämre skulle jag inte ha blivit erbjuden att komma till Hollywood, och om de hade varit lite bättre skulle jag inte ha åkt dit.

Så jag hoppas slippa rasa särskilt mycket – förutom över att Kadare aldrig fick Nobelpriset: för det är ett fall där rättvisan inte har skipats som den borde, av tydligt identifierbara personer.

Jag sitter på en kyrkogård och putsar på min själ
jag har frusit hela vintern, men jag lever
du säjer att du gillar mej och bara vill mej väl
och bjuder mej på holländsk genever

Det som gör en story bra eller dålig, eller banal eller intressant, har ingenting att göra med historien som sådan, utan med hur bra eller dåligt den är skriven.

Jag älskar prosan, livets verklighet,
Ur informationen ur livets väsen.

Varje dag läser jag igenom det jag skrivit dagen innan och jag har lärt mig av bitter erfarenhet att det verkligen är ett misstag att bli för säker på det jag har skrivit. Jag skriver och skriver om så mycket.

Mitt språk är den gatuhora som jag måste förvandla till en oskuld.

Man kan berätta en historia som täcker tre timmar av ett mänskligt liv eller tre århundraden – det är samma sak. Varje författare som skapar något autentiskt på ett naturligt sätt, instinktivt, skapar också den teknik som passar honom bäst. Alla former eller genrer är alltså naturliga.

Hela glädjen med skrivandet är möjligheten att gå igenom det skrivna och få till det, på ett eller annat sätt.

Ändå något, sa fan, fick se Åmål.

Mindre än mera.

Jag glömmer bort namnen på de poeter som jag en gång i tiden beundrade. Ibland har jag till och med svårt att komma ihåg vad staden där jag nu bor heter, och vad jag ska gör här. Men jag minns namnet på den farbror som lät oss följa med hans buss och körde oss till det ukrainska Ukraina. Som gav den första brödbiten till min son på tio dagar. Han hette Valera.

Leta efter detaljerna. Har du detaljerna har du grunden till hela historien.

Det fordras av en författare nästan samma mod som av en soldat; den ene bör lika lite tänka på tidningsmän som den andre på fältsjukhuset.

Var uppmärksam på språkets klang.

Tänk mycket, säg föga, skriv än mindre.

När du äter, dricker, älskar och gärna delar med dig, njuter du det bästa världen kan skänka dig.

Allt som inte är skrivande är enkelt.

Det bästa sättet för mig att skriva är inte att säga: Här är en stor idé som jag ska försöka formulera de nästa tjugofyra timmarna, utan i stället: Jag ska skriva tre sidor och sluta när jag vet vad jag ska skriva nästa dag.

En bok bör vara hackan till den frusna sjön inom oss.