Minnesord om förre rikspolischefen
Jag vet inte om Calle fick veta att han fått sista ordet i den så kallade bordellaffären, men jag hoppas det. I filmen Call Girl beordrar Rikspolischefen den unge polisen att gå till botten med saken, trots allt politiskt motstånd, och blir så en av filmens få hjältar. I verkligheten var han en hjälte, en man med stort mod, stark rättskänsla. Han höll stenhårt på ämbetets oberoende från klåfingriga politiker. Han var, som Leif GW Persson har skrivit, en man som var som han såg ut.
Jag skriver Calle för det var så jag kände honom. Alla sa Calle. Inte Carl. När jag nu tänker på honom, tänker jag på hans glada skratt, hans rättframhet. Jag ser honom i rödrutig flanellskjorta, sliten kofta och jeans, bekvämt tillbakalutad i fåtöljen med ett glas öl inom räckhåll, många historier kvar att berätta.