Om Förintelsens perversa vardag
Ett av många oförglömliga händelser i Christopher R. Brownings Helt vanliga män nämns bara som hastigast. Boken handlar om polisbataljon 101 från Hamburg som skickades till Polen under andra världskriget: genomförde flera massakrer på judar, vaktade gettot i Lódz, ombesörjde transporter till Treblinka. De flesta hade varit arbetare, medelåldern knappt fyrtio, en fjärdedel partimedlemmar. Under massakern i Luków fick bataljonen besök av en underhållningstrupp från Berlin. De var musiker och artister, en kabaréorkester. De visste att judar höll på att skjutas. Och de bad, rentav tiggde, om att få vara med. ”Det var en begäran som villfors av bataljonen”, skriver en polisman efter kriget. Gästerna ska ha skjutit flera hundra judar den dagen.
Läs hela artikeln här