Om läraren Lena Feldin och hennes ilska
Hur tidigt jag än slog mig ner vid frukostbordet satt hon där, stridsberedd. Hon sa alltid god morgon, kommenterade oftast min i hennes ögon snyggt komponerade frukosttallrik, sedan bar det av. Det kunde handla om något hon nyss snappat upp i Smålands-Tidningen – så länge skolan hade en prenumeration –, oftare gällde det en riksnyhet från gårdagskvällens Aktuellt, det kunde också vara den senaste illgärningen på skolfronten. Hon avskydde – och, misstänker jag, avskyr fortfarande – småskurenhet, flum, feghet. Skolan finns för att förmedla kunskap. Därför måste ordning och reda och klara riktlinjer råda. På grundval av sin rika erfarenhet vet nämligen Lena Feldin att det gynnar de svagaste, inskränker utrymmet för bråkmakare och mobbare.
Läs mer här