Behövs en ny sökning?

Under ett par tre decennier innan Ry Cooder erövrade världen med kubansk dansmusik gick han på upptäcktsfärd över sin egen amerikanska kontinent. Boomer’s story (Warner) har alltid haft en plats närmast mitt hjärta, kanske för att det var den jag först hörde av allt han då spelade in. Att höra den första gången var som första mötet med John Mayalls och Eric Claptons Bluesbreakers (Polygram), Jan Johanssons Jazz på svenska (Megafon) eller, varför inte, Gillian Welchs Revival (Acony): det här har jag hört förut, ändå inte. ...

Enligt en artikel i New York Times (10/8-19) dök ett ryskt TV-team upp i Rinkeby kvällen efter Donald Trumps beryktade uttalande om vad som hänt ”last night in Sweden” och erbjöd sig att betala invandrarungdomar för att ställa till bråk framför kameran. Sex svenska nättidningar på yttersta högerflanken stöds enligt samma artikel av en rysk-ukrainsk bildelsfirma i Berlin. För den som vill veta mer rekommenderas Timothy Snyders Vägen till ofrihet. I detalj berättar han om den ryska politiken att försöka förgöra fienden EU: värvning ...

Peter Taylors noveller behandlar ras och klass men också generationer och den avgrund som skiljer båda sidor åt. Ingen kan ta språnget över. Ve den som tror något annat. Alla inblandade – vita och svarta, herrar och betjänter, fäder och söner – är fjättrade vid sitt öde. Sorg och fientlighet och en outsägbar ensamhet härskar på ömse sidor. ”För Harriet var det som om hennes barn inte längre existerade: det var som om de hade dött i barndomen”, som det heter mot slutet i ”En lång ...

1969 reste jag landvägen från Stockholm till New Delhi, genom Europa, Turkiet, Iran, Afghanistan och Pakistan utan andra problem än dem jag själv skapade. Jag reste samma väg tillbaka. Den resan hade inte varit lika lätt i dag. Världen har inte blivit bättre, vad Hans Rosling än säger. Döden, säger Ivo i filmen Mandarinodlaren (regi: Zaza Urushadze), ni unga talar nu för tiden bara om döden. Skål för döden! Filmen är ett drama där manligheten sätts på hårda prov, och starkt ifrågasätts, ...

Jag har tillbringat några veckor med Tage Erlanders Dagböcker (Gidlunds). Författaren är ständigt orolig och missbelåten, mest med sina egna insatser, också självömkande, ofta osäker och trött och less: ”Jag passar inte för det här jobbet. Hur fan kan man bli så arg och uppträda så obalanserat som jag gjorde i dag.” (2/3-51) Också rolig: ”En bit mat på Centralen stördes av en värmländsk textilförsäljare, som var mer berusad än värmländsk.” (25/3-52). En grubblare: ”... hur fyller vi vårt eget ansvar, hur lever vi upp till ...

Andra kan sätta in den i sitt historiska sammanhang, analysera ackord och harmonier, själv hör jag John Coltranes Olé Coltrane (Atlantic) och A love supreme (Impulse!), det vill säga jazz som sträcker sig bortom det rent musikaliska, sammanhållande sviter i stället för låtar, så högt ställda anspråk att de tangerar gränsen för det förmätna (utan att överskrida den). Kamasi Washington, saxofonist och kompositör från Los Angeles, skivdebuterade 2015 med The Epic (Brainfeeder) som breder ut sig på tre skivor i nästan lika många timmar, ...