Behövs en ny sökning?

Min lustläsning är varken deckare eller Hitlerbiografier, i stället musiklexikon inom områden där jag har det mesta kvar att upptäcka. Mina tjugo år gamla All Music Guide till countryn och till jazzen är nötta och fläckade, Ted Gioias The jazz standards (Oxford U.P.) måste jag slita mig ifrån – se min artikel ”Låtar som håller” – och nu har jag fallit pladask för A biographical guide to the great jazz and pop singers (Pantheon) av den oförliknelige Will Friedwald. Han har inte bara hört allt och ...

Tre norska romaner, nyligen skrivna, av yppersta märke: Geir Gulliksens Berättelse om ett äktenskap (Weyler), Linn Ullmans De oroliga (Bonniers), Roy Jacobsens De osynliga (Norstedts). Gulliksens roman handlar om han och hon som lever i den bästa av världar, i ett äktenskap som inte är som andra äktenskap, ingenting kan hota det, inte ens om hon blir förälskad i en annan. Det blir hon och allt går sakta sönder. Ullman berättar om flickan som försöker hitta sin plats med en självupptagen pappa, Den Store Regissören, och ...

Hon kom från en familj hennes lärare kallade ”intellektuella”. Det fanns alltför många sådana i klassen. Intellektuella? Hon frågade sin pappa som förklarade att det helt enkelt var sådana som gått på universitetet. Hon skulle inte oroa sig. Till sist skulle de alla vara arbetare. De levde ju i en arbetarstat. Det är Lea Ypi som berättar om sin uppväxt i kommunismens Albanien i Free. Coming of age at the end of history (Penguin). Ändå var det något med deras bakgrund, deras ...

En kritiker tyckte att Robert Plant och Alison Krauss inte tar några risker på nya albumet Raise the roof (Warner). När tog en svensk kritiker en risk sedan Bengt Jahnsson? Vad skulle de ha gjort? Ylat? I mina öron är det en märkvärdig skiva som växer allt efterhand, till och med strået vassare än deras första, Raising sand (Rounder). Det är samma mjukt rullande trummor, spröda stränginstrument, rösterna som försiktigt länkar in i varandra. Det är så återhållet, lyhört och samspelt att man vid först kan ...

Man kan inte låta bli att undra varför Makten blivit en så himla bra TV-serie. Lekfullheten naturligtvis: att våga bryta förtrollningen. Plötsligt befinner sig aktörerna i detta sjuttiotalsdrama mitt i dagens Oslo; en scen måste tas om; en flodhäst har siktats. Avsnittet på Utøya och Jens Stoltenberg hemma i köket hos mamma och pappa slungar oss tillbaka in i vår tid på ett annat sätt. Dramat i sig, en tragedi om en sluten värld med alla dess konflikter och intriger kring den yttersta makten, dess uppgångar ...

En eftermiddag i Austin, Texas, satt vi tre pojkar och en flicka och listade bra låtar som man inte längre kan lyssna på för att de spelats sönder och samman. Jag minns inte om vi nämnde Roberta Flacks ”Killin’ me softly”, men den slets ut på studentskivor och i skvalradion under sjuttiotalet. Före det spelade hon emellertid in LP:n First take och den håller länge än. Det är en spretig skiva – gospel, jazz, folk, Leonard Cohen – som hålls samman av hennes mörka stämma, hennes ...

Min goda fe satte mig ombord på Norwegian Pearl vid Miamis hamn en fredagseftermiddag i februari. Resan skulle vara i dagarna sju med strandhugg på Saint Martin och Tortola. A journey through song: trettioåtta band och artister, fem scener, från elva på förmiddagen till midnatt. Vi installerade oss i vår hytt på tionde däck med balkong, tog sedan hissen högst upp. Nitty Gritty Dirt Band inledde på pooldäcket med ”Tonight I’ll be staying here with you” från senaste albumet Dirt does Dylan (NGBD). Deras ...

Det börjar med Rodney Crowell: ”That old time feelin’/ goes sneaking down the hall/ Like an old grey cat in winter/ keepin’ close to the wall”, fortsätter med Lyle Lovett, Roseanne Cash, Wille Nelson (”I’d play the Red river Valley/And he’d sit in the kitchen and cry/ Runs his fingers through seventy years of livin’/ And wonder, ’Lord, has every well I dried gone dry?’”), med Joe Ely, Emmylou Harris och John Prine, Steve Earle, slutar med den kanske vackraste, en av ...