Vi kom att prata om Christina Kjellssons ”Cirkus” på stamkrogen i går kväll. Jesper Odelberg med Bandet Går hade sjungit den i Hallunda i lördags. En favorit. Det är en sådan där sång som alltid tycks ha funnits, i alla fall sedan sextiotalet och framåt eftersom Janis Joplin och Otis Redding finns där i manegen. Det är en sång om tolerans, om lugn och stillhet: ”Det är gott om plats för alla / ingen spelar under hot / skulle lindansaren falla / skulle något ta emot”. Christina Kjellsson sjunger så bra, med samma lätthet och tydlighet som hon skriver. Inga krumbukter, inga lånta fjädrar. ”Inga tama elefanter / inga clowner ingen gråt / inga avsågade tanter / ingen ängslan efteråt”. Hon har sagt sig vara så glad över att växa upp, för övrigt i Handsjöbyn i Jämtland, under sextio- och sjuttiotalet då man på P 3 kunde få höra Alf Hambe och Led Zeppelin, Flamingokvintetten och Barbro Hörberg efter varandra. Därför fick hon höra mycket som hon inte visste att hon tyckte om, också mycket som hon inte tyckte om. Det där sistnämnda är viktigt för alla som skriver låtar, säger hon. För då låter du mer som du sen. ”Annars låter du nästan som den du gillar.” ”Cirkus” finns på 39plus (Nacksving).
