Ett av de första samtalen kom från Denys Monastyrskyj, vän och minister för polis och gränsvakter. Klockan var fem på morgonen. Det hade börjat. Var? Alltihop, svarade ministern. Det blev tyst. Presidenten behövde några sekunder för att smälta det. Ryssarna attackerade längs hela gränsen i öst och norr, ryska jaktplan svepte in över landet, över storstäderna. Precis som amerikanerna hade sagt, Zelenskyj vägrat att tro. Slå tillbaka dem, svarade han. Det är upptakten till Simon Shusters biografi över den ukrainske presidenten, Spelaren (Norstedts). Den handlar om en komiker som hamnar i världshändelsernas centrum och lyckas bemästra situationen. Kort sagt, en osannolik historia men med ovisst slut. Simon Shuster är en utmärkt ciceron: reporter med rötterna i Ukraina, på plats sedan många år, tätt i hälarna på Zelenskyj. ”Jaha”, sa han med handflatorna på bordsskivan. Det är i april 2022, den fullskaliga invasionens andra månad, i konferensrummet på andra våningen i presidentkomplexet, centrala Kiev. Volodymyr Zelenskyj sökte inte längre efter rådgivarnas reaktion innan han besvarade en fråga. Han visste vad han ville ha sagt, det fanns ingen i närheten som sa emot. ”Pratar vi ryska eller ukrainska?”
