Reportage? Ja. Minnen? Det också. Dikter? Ja, faktiskt. Varför det är så bra? Ingen aning. Läs själva. Författaren heter Claes Hylinger. Han bor i Göteborg, reser gärna till Paris eller London eller Istanbul när vintern blivit alltför svår. En av historierna slutar: ”Det var den sortens dagar, förstår ni, då allt går en väl i händer.” En annan börjar: ”Vi tömde våra gin-och-tonic och reste oss sävligt ur fåtöljerna i Pullman Bar.” Börja gärna med Nya dagar och nätter (Bonniers), sedan ströva fram och tillbaka i ett författarskap som inte liknar något annat. I Kvällarna på Pärlan (Bonniers) funderar författaren på hur det kommer sig att han sitter vid Göte Anderssons bord. Vad har hänt?
