Ettore Schmitz föddes i Trieste som var kejsardömet Österrikes viktigaste handelsstad. Han mor var italienska, fadern tysk, båda judar. Snart döptes kejsardömet om till Österrike-Ungern. Han gifte sig med en katolska, konverterade till katolicismen men var i själ och hjärta ateist. Han utbildade sig i Bayern. När han fyllde sextio hade Trieste hunnit bli italiensk. I staden talade man tyska, italienska, slovenska. Han började skriva, på italienska, döpte om sig till Italo Svevo, ”italiensk schwabare”. På frågan om varifrån han kom, svarade han: Trieste. Han älskade tvetydigheten. Efter hans död tvingades hans hustru att registrera sig som jude, hans barnbarn sköts som partisaner eller svalt ihjäl i läger av dessa krafter som avskyr tvetydigheten, dyrkar samstämmigheten. Kwame Anthony Appiah ägnar Italo Svevo och hans öde några sidor i sin bok Identitetsillusionen (fri tanke). Själv är han född i Ghana, talar överklassengelska och undervisar på New York University. I London vägrade en taxichaufförer tro att han inte talade hindi. Han är gift med en man. Om han stannat kvar i Ghana, skriver han, hade han fortfarande haft en lång väg att vandra. Varje identitet kan levas på flera sätt. Vi väljer – och vi väljer inte. Du väljer tillsammans med andra. Varje identitet kan levas på fler än ett sätt. Ingenting är lätt. För övrigt var Italo Svevo en förebild för Leopold Bloom, huvudpersonen i James Joyces Ulysses.
