rekommenderat

Det här reportaget består av tio meningar, på knappt en halv boksida. De tre första meningarna, på två rader, upplyser oss om platsen utan att vara särskilt specifik – en fabrik i norra England – och att ”acid”, det vill säga syra, var viktigt. Vi får veta att syran förvarades i stora kar och att …

Country baklänges? Han får tillbaka hunden, huset och hustrun. Det finns så mycket annat: Johnny Cash, ”Highway patrolman”. Bruce Springsteen skrev sången som vore den hämtad ur legenderna, Sean Penn gjorde filmen, Johnny Cash sjunger den som bara han kan. Lee Clayton, ”If you can touch her at all”. Det finns olyckliga och det finns …

Wojciech Tochmans reportage ”Moder Mejra finner sina barn” börjar i teaterlokalen i byns kulturhus som håller öppet en gång i veckan. Då kan alla gå dit för att titta. Kläderna ligger på det terrakottabruna golvet, kronologiskt ordnade. Allt är tvättat, torkat på tvättlina. Där ligger till exempel: en ensam blåvitrandig trikåskjorta; ett par manchesterbyxor, en …

Hur gör reportern när historien är välkänd, menigheten matats med den vecka efter vecka, alla vittnen hörts, den anklagade skyldig bortom allt tvivel? Jean-Claude Romand var läkare, anställd vid WHO i Genève, levde med hustru och barn nära den franska gränsen: välbeställd, en god granne och vän. Sällan talade han om sig själv, sitt arbete, …

Drömmen om rättvisa har förvandlat mig från romanförfattare och mamma till krigsbrottsutredare, skriver Viktoria Amelina i sin aldrig avslutade bok Se kvinnorna se kriget (Ersatz). Hon var en framstående prisbelönt författare men nu ville hon skildra kvinnorna i detta fruktansvärda blodiga krig, enastående kvinnor som till exempel Vira Kuryko som ber om ursäkt för det …

Sex dagar och sex nätter trycker tretton par ben på pedalerna, höger ben på höger pedal, vänster ben på vänster pedal, tretton ryggar framåtböjda medan huvudena oavbrutet nickar, en gång åt höger, en gång åt vänster, kvar på samma ställe, på samma runda, bland samma upphetsade människor som vrålar: ”Hipp, hipp” när någon av de …

Av alla musikböcker jag läst under arbetet med Kjell Höglund och hans värld är Paul McCartneys The lyrics (Penguin) både den mest lustfyllda och snillrika. Genom att berätta om sångerna han skrivit skriver han sin självbiografi. Här får vi veta att John Lennon och han började skriva ”She loves you” efter en konsert med bland …

För berättelserna, grabben. Charlie Parkers svar på frågan om varför han gillade country. Här är några av mina favoriter: Terry Allen, ”Amarillo Highway”. Uppkäftigare sångare finns inte i hela Texas. Han kan rimma också: ”I don’t wear no stetson / But I’m willin to bet son”. Dave Dudley, ”Six days on the road”. Earl Green …

På de fem boksidor det här reportaget varar får man veta väldigt mycket om Joséphine Guezou. Medan man funderar över poängen i historien kan man notera alla detaljer reportern serverar läsaren. Jane Kramer har förklarat att hon själv inte vill ta plats i sina reportage; hennes närvaro ska märkas genom detaljerna, språket, kommentarerna. Alltså nöjer …

I det här reportaget blandar reportern sig i storyn med hela sitt ”jag”. Det är en svår konst. Oftast fungerar det inte därför att reportern ingenting har där att göra. Eller så ställer sig reportern i vägen för läsaren. Joan Didion har sagt att hon är så liten att ingen lägger märke henne när hon …

John Coltranes A love supreme (Impulse!) har fyllt sextio. Det var min ingång till jazzen. Jag lyssnade också på annat, men det var den som öppnade dörren. Ändå var den en högst ovanlig skiva, är fortfarande en ovanlig skiva. Ingenting hade låtit som den. A love supreme består av ett enda stycke, en svit, indelad …

Långa och invecklade reportage brukade Wolcott Gibbs ta till en hotellsvit, lägga ut alla sidor på golvet, klippa sönder dem stycke för stycke och sedan bygga om det från början till slut. Frederick Packard, under tjugofem år chef för faktakollen och som avskydde svävande uttryck, stod en kväll på bussen hem, bläddrade igenom senaste numret …

Reportaget börjar med ett konstaterande: ”Varje dag händer det att folk sticker ihjäl varandra med knivar, att de kastar varandra från broarna i den svarta Nevan och att de får förblöda på det mest orättfärdiga och olyckliga vis. Så har det varit och så är det.” Reportern går rakt på sak, utan ilska, inte ens …

27 september 1969 kom jag till Indien för första gången. Jag kom med tåg, från Pakistan, hade startat resan från Sverige tre veckor tidigare. Jag hade skoskav och dysenteri, checkade in på Mr Singh’s Guesthouse i New Delhi för 1 rupie natten. Efter någon vecka var jag på benen igen, snart befann jag mig i …

Carl von Linné var Sveriges första reporter. Han drog det svenska resereportaget ut från biblioteket, ut i friska luften, lät det lukta, låta, smaka och vibrera av liv. Han skrev på svenska hundrafemtio år före Strindberg: ”Himlen var klar och varm, västanvädret svalkade med en behaglig pust och en dunkel färg begynte från väster betäcka …