Rekommenderat2021-12-23T10:46:17+01:00

rekommenderat

Böcker har följt mig genom livet som goda kamrater, skivor köper jag sedan tioårsåldern, film försöker jag jämt få tid att se. Jag delar gärna med mig av mina upptäckter. Min smak är enkel men krävande. Tryck på önskad rubrik på sidan och du får veta vad jag tycker om. Bläddra fram och tillbaka. Kommer att fyllas på allt eftersom jag gör nya fynd.

Langt bort i helvitta

Han längtade bort och kom tillbaka. Han bor avsides bland människor som bor glest. Han har trampat upp en tvåminutersstig genom strandbuskarna. Han heter Helmer Grundström och skriver minimala dikter om det oerhörda och svårfångade landskapet Lappland. ”Langt bort i helvitta, langt nol i väla”, börjar hans mest kända dikt. En sommar på sjuttiotalet besöker …

11 februari 2022|

Deras bästa tid

Herr Damm: ”Vet ni vad en av dem gjorde en gång? Han köpte en kalv av min far och tog den till stan och sålde den till min fars kusin, med profit.” Författaren: ”Ja, men det är ju helt enkelt profitsystemet. Ni tror väl på profitsystemet, eller hur? Ni är ju ingen kommunist!” Herr Damm: …

11 februari 2022|

Taket lyfter

En kritiker tyckte att Robert Plant och Alison Krauss inte tar några risker på nya albumet Raise the roof
(Warner). När tog en svensk kritiker en risk sedan Bengt Jahnsson? Vad skulle de ha gjort? Ylat? I mina öron är det en märkvärdig skiva som växer allt efterhand, till och med strået vassare än deras första, …

25 januari 2022|

En ung sjöman

Nej, jag har inte sett SVT-dokumentären om Evert Taube. Jag såg en halv trailer, ryggade inför den undervisande tonen och lät bli. Beställde i stället Mikael Timms Evert Taube. Livet som konst, konsten som liv (Bonniers) som jag länge tänkt skaffa. Nu är jag mitt inne i den, en fröjd är det att få följa …

20 januari 2022|

Bögar

Bögar har aldrig intresserat mig. Att ha åsikter om människors sexuella preferenser är lika dumt som att ha åsikter om rödhåriga, eller vänsterhänta. Man är som man är. Skildringar av bögars kärleksliv brukar bli rätt tråkiga, ofta enahanda och inte sällan med ett braskande budskap. Men så landar en bok som Lot av Bryan Washington

17 januari 2022|

Kärleksförklaring till reportaget

Den här filmen handlar om en tidskrift som inte finns, utspelar sig i en påhittad fransk stad och saknar handling. Karaktärerna går knappast på djupet, filmen är inte spännande, lätt att hänga med i eller ens särskilt rolig. Först i slutet, under eftertexterna, fattar man vad man nyss sett. Den tillägnas personer som Harold Ross, …

6 januari 2022|

I väntan på döden

Varför rekommendera en film om de sista åren i Jan Myrdals liv? Därför att den är välgjord, varm, djupt mänsklig. Inför döden är vi alla lika men omständigheterna skiftar. Här möter vi en ensam människa, hur mycket han än tjatar om hur lätt det är att ta livet av sig, hur många böcker han än …

9 december 2021|

Fängslande essäer

Jenny Diski skriver med stil, humor och humör. Repertoaren är vidsträckt. Hon skriver om mode och om döden, om kontorets historia, judars förhållande till havet och sin rädsla för spindlar. Om sin känsla för is har hon skrivit flera gånger. De personer som intresserar henne går från Dennis Thatcher till Dennis Hopper, från fru Orwell …

27 september 2021|

Kaputt

Less på relationsromaner i lätt bohemisk innerstadsövremedelklassmiljö? Då kan Kaputt pigga upp, skriven av fascisten och opportunisten Curzio Malaparte (Bonniers). Han reste med tyskarna in i Sovjetunionen sommaren 1941, iförd italiensk kaptensuniform, rapporterade från flera fronter och skrev en roman som man kan tro är ett reportage. Osann lär vara skildringen av pogromen i Iasi, …

27 september 2021|

Höglund forever

Plötsligt är Kjell Höglund på var mans läppar. Det finns en klubb som enbart spelar hans sånger: Kväll Höglund, det finns en fan-club, en musikal, en starköl, t-shirts med höglundska deviser: Man vänjer sig. Djävulen är alltid någon annan. Hellre full än glad. Unga uttolkare tolkar honom på skiva. Radioprogram, en tevedokumentär, hyllningar från scenen: …

27 september 2021|

Vardagsbilder

Jag kan sjunga som jag, säger Amanda Ginsburg i en intervju i tidskriften Jazz. Strålande sagt. I intervjun framträder annars någon som vet vad hon vill men inte vad hon kan. Hon letar sig fram längs den långa vägen in mot sig själv. På de två skivor hon gjort – Jag har funderat på en …

17 juni 2021|

Hjärnspöken

Parallellen med Nazityskland haltar, avsnittet om Indien blir ganska ytligt, kanske underskattar hon klassaspekten, ändå får Isabel Wilkersons Caste. The lies that divide us (Allen Lane) mig att se det som hände kring Trumps valförlust med andra ögon. Kast är mer än rang, skriver hon, det är ett sinnestillstånd som håller alla fångna. Ras är …

17 juni 2021|

Brobrännaren

Först läste jag en jublande recension av ett scenframträdande – på fotografiet bar han vinröd träningsoverall, slips, en Stetson på huvudet ¬– noterade hans namn, David Ritschard, lyssnade på Spotify, upptäckte så att han arbetar på Systembolaget här intill. Fin platta du gjort, sa jag en dag. Tack, sa han. Har du någon favoritlåt? Jag …

15 maj 2021|

Tonbruket

Tonen är det som slår an från första sidan i Hans Gunnarssons Bormann i Bromma (Bonniers). Den stannar kvar genom hela novellsamlingen. Första meningen i första novellen, ”Prolog till en fördämning (anonymt bidrag till en livberättargrupp)”, lyder: ”Det här är ingen direkt rafflande historia, inte särskilt munter heller, men det kan ändå vara värt att …

17 mars 2021|

Tätt inpå

Två seriefavoriter under pandemins innesittartillvaro, två som varken är amerikanska eller brittiska, där dialogen kanske inte är så finslipad, finesserna färre, dock så drabbande, rörande, spännande från första stund till sista. I spanska Patria (skapad av Aitor Gabilondo, i regi av Óscar Pedraza och Félix Viscarret) kastas vanliga människor in i en ovanlig situation och …

17 mars 2021|
Till toppen