Och i främlingens roll får jag låta mig nöja. Detaljer hjälper mig dock att krypa närmare mitt objekt, så t ex att han anländer till Umeå med tåg denna dag i slutet av oktober 1942 med en brun resväska, en brun portfölj och en reseskrivmaskin, rumsnumret, tidsangivelserna, att dessa fyra namngivna personer dricker te i hotellets matsal. Ett uppsnappat telefonsamtal (dialog). Det är inte mycket, men det hjälper oss att se honom in action. Vädret denna dag kan jag ta reda på. Dagen därefter händer det ...
Behövs en ny sökning?
Om du inte hittade vad du letade efter, pröva en ny sökning.
22 juni 1941 invaderar Tyskland Sovjetunionen. Tre dagar senare hörs PE i telefon med Gunnar Berg. Han är i gasen, vill till fronten, "jag kan ju inte stå här och propagera samtidigt som de andra ligger och slåss". Fast han ska ha "en blågul flagga på stänkskärmen". Även taktiskt en fördel: – Jo, du förstår, det vinner vi oerhört i slagkraft på, annars blir man en sån där feg pratmakare som ingenting törs. Han säger: – Vi sitter gärna i fängelse när ...
Tvingade till tystnad
Hur många gånger händer det att någon, reporter eller historiker, hittar ett okänt historiskt stoff? Kaa Eneberg gjorde det. Hösten 1999 publicerade hon en serie artiklar i Dagens Nyheter om de så kallade Kirunasvenskarna, det vill säga de svenskar som under 1930-talet emigrerade till Sovjetunionen för att bygga det socialistiska framtidslandet. Tvingade till tystnad (Hjalmarsson & Högberg) heter boken hon skrev strax därefter. Detta är emigrationsvågen ingen velat tala om, emigranterna alla svek: vännerna, landet, partiet. Kaa Eneberg reder ut hela historien, berättar med stark känsla ...
Resan hem
Det pratas om undertext, alltså det där som sägs mellan raderna. I dagligt tal använder vi det ständigt – till exempel genom att tala om annat än det vi egentligen vill säga – och i den skrivna texten stryker den erfarne skribenten ner sig till ett minimum av ord. Ju färre ord, desto starkare brygd. Under den historia som berättas finns en annan, väsentligare historia. Olle Adolphsons sång ”Resan hem” handlar om en man som en söndag står på perrongen uti Skövde, ”om middan ...
Innan fascismen blev en politisk kraft var den ett kulturellt fenomen. Det skriver Zeev Sternhell i sin oerhört intressanta The birth of fascist ideology, en översättning från franska, som jag långsamt jobbat mig igenom. Det är det första av två antagande han bygger sin bok på. Alltså, före Mussolini, före Hitler: George Sorel, Arturo Labriola, Enrico Leone o.a. Från marxism till fascism, från revolutionär syndikalism till fascistisk syndikalism. För det andra, som en följd av den första tesen, ideologi föregick politik, lade grunden för ...
Sånger från livet
Aldrig har jag bevistat en sprödare konsert än den med Iris DeMent på Cactus Café i Austin, Texas, en varm kväll i maj i början av seklet. Hon uppträdde ensam, med gitarr och vid pianot, i fotsid svart klänning och flip-flops – som hon skämtade om: ”Kan ni tänka er Merle Haggard i flip-flops?” Så länge hon sjöng vågade vi knappt röra oss där vi satt, rädda för att inkräkta på det utrymme hennes sånger krävde. Hon sjöng dem som om det var sista gången. Det ...
Vägen till 11 september
Lawrence Wright börjar med författaren Sayyid Qutb som anländer till USA i november 1948 och upplever en andlig öken. Moderniteten står honom upp i halsen, rasismen fyller honom med ilska. De som möter Qutb minns honom som blyg, artig och uppmärksam, politiskt intresserad men inte särskilt religiös. När han kommer hem till Kairo igen deltar han i upproret mot kung Farouk, arm i arm med Nasser, och erbjuds en plats i regeringen. Han tackar nej, ägnar sig åt allt mer lidelsefull regimkritik i böcker ...
Ett dilemma. Jag berättar om en handfull personer som under några år på trettiotalet bejakade fascismen. De anslöt sig till PE:s nysvenska förening i Uppsala som blev till ett förbund. En osympatisk fanatiker, skriver Arvid Fredborg om honom i Destination Berlin. Det tyckte in de. De värvade prenumeranter, packade tidningar, delade ut flygblad, höll ordning på lokalen, läste korrektur. Några av dem skrev artiklar, talade på möten. De beundrade alla PE. Med något undantag var de alla unga: tjugo, tjugoett, tjugotvå, tjugotre. De var med några ...
Att skriva är ett försöka blåsa liv i ögonblick som ingen längre minns, situationer som stelnat och dött, möten som bara skymtar förbi bland papperen. Ingen av dem jag just i dag skriver om är kvar i livet. Bara två av dem har skrivit om dessa två år som ändå måste ha betytt en hel del för dem: de flesta av dem är tjugo eller yngre, en ålder som betyder något för ens utveckling som människa, samhällsvarelse. De gör ett extremt vägval. De engagerar ...
Vad vi blev av
Vad blev vi av? Vad gjorde vi med våra liv? De tre unga männen i Ettore Scolas film Vi som älskade varandra så mycket möts och förenas i kampen mot fascismen, skiljs och möts igen. Där finns också en kvinna, Luciana, som först den ena och sedan den andre förälskar sig i. Tjugo år senare möts de av en slump på gatan, förenas för en kort stund. Två av dem har blivit rika, den ena på pengar, den andre på kunskap. Bara ...