rekommenderat
Böcker har följt mig genom livet som goda kamrater, skivor köper jag sedan tioårsåldern, film försöker jag jämt få tid att se. Jag delar gärna med mig av mina upptäckter. Min smak är enkel men krävande. Tryck på önskad rubrik på sidan och du får veta vad jag tycker om. Bläddra fram och tillbaka. Kommer att fyllas på allt eftersom jag gör nya fynd.
Om friheten
Hon kom från en familj hennes lärare kallade ”intellektuella”. Det fanns alltför många sådana i klassen. Intellektuella? Hon frågade sin pappa som förklarade att det helt enkelt var sådana som gått på universitetet. Hon skulle inte oroa sig. Till sist skulle de alla vara arbetare. De levde ju i en arbetarstat. Det är Lea Ypi …
Då som nu
Fem i tolv ger han upp. Nyss såg han sin gode vän skjutas, urmakaren från Westfalen, Hermann Suhren, som dragit sig undan för att söka skydd eller för att han inte längre orkade. Nu är det slut. Han kan inte stanna längre hos detta folk. Han känner bara hat. Europa har blivit ett slakthus, kriget …
Ted Gioia
Första gången jag läste honom var en lista: ”The Nobel Prize in literature (from an alternative universe)”, en lista ”befriad från småaktighet, politik och symbolik”. Där var inte bara Tolstoj i st f Prudhomme, Tjechov-Bjørnson, Proust-France, utan också Strindberg-Lagerlöf, Kerouac-Sjolochov, Greene-Golding. Väldigt uppiggande. Ted Gioia var hans namn och sedan läste jag The Jazz standards …
Den tidlösa hunden
Jag är med i en bokklubb vi kallar bokmiddag eftersom även maten och dryckerna räknas. Oftast har vi läst en nyutkommen bok, fiktion eller sakprosa, ibland en klassiker, nu senast Arthur Conan Doyles Baskervilles hund (Bonniers). Vi poängsätter böckerna, 1-10, men hur bedömer man en klassiker, det vill säga en bok som överlevt? ”Tiden är …
Minnesrikt
Faster Galja dog, några dagar senare började Maria Stepanova gå igenom hennes saker, massvis med kläder, knappt ett enda brev, dock dagböcker, kronologiska vardagsanteckningar, två säckar fulla. Så börjar författarens vandring genom släktens historia – en oansenlig släkt, judar – med ambition att dra dem ur skuggan och resa ett minnesmärke över dem. Så blir …
Dramat kring ett skafferi
Hon upptäcker hur ostädat det är i deras skafferi, kan inte hålla tassarna borta. Ut med den neongröna potatisen, burkarna med inläggningar som bågnar i värmen, oliven med paprikafyllning som exploderat i spadet. Efteråt skriver hon en lapp, tonfallet sarkastiskt, kanske humoristiskt: ”Raka mig eller döda mig ber palsternackan som fått märkligt långa strån på …
Ministern i positivismens våld
Också jag har grubblat över Stina Oscarsons intervju med kulturminister Jeanette Gustafsdotter (SvD 14/2-22). Ministern rör sig som i lera, vet varken ut eller in. Representerar hon kulturarbetarna eller medborgarna? Både och. Utmärker sig något nordiskt land i sin kulturpolitik? Vi är snarlika. Kan din ideologiska kompass sägas vara ytterst pragmatisk? Ja. Först när jag …
Dopesick
Om den amerikanska narkotikaepidemien, läs opioider, läs Oxycontin, läs familjen Sackler, handlar Dopesick, en teveserie baserad på synnerligen verkliga händelser, skriven och regisserad av Danny Strong. Oxycontin lanserades som en mirakelmedicin mot smärta, icke vanebildande, läkarkåren nappade, en halv miljon amerikaner har dött i överdoser. Serien tar ett beprövat grepp – sanningen, jakten på sanningen, …
Langt bort i helvitta
Han längtade bort och kom tillbaka. Han bor avsides bland människor som bor glest. Han har trampat upp en tvåminutersstig genom strandbuskarna. Han heter Helmer Grundström och skriver minimala dikter om det oerhörda och svårfångade landskapet Lappland. ”Langt bort i helvitta, langt nol i väla”, börjar hans mest kända dikt. En sommar på sjuttiotalet besöker …
Deras bästa tid
Herr Damm: ”Vet ni vad en av dem gjorde en gång? Han köpte en kalv av min far och tog den till stan och sålde den till min fars kusin, med profit.” Författaren: ”Ja, men det är ju helt enkelt profitsystemet. Ni tror väl på profitsystemet, eller hur? Ni är ju ingen kommunist!” Herr Damm: …
Taket lyfter
En kritiker tyckte att Robert Plant och Alison Krauss inte tar några risker på nya albumet Raise the roof
(Warner). När tog en svensk kritiker en risk sedan Bengt Jahnsson? Vad skulle de ha gjort? Ylat? I mina öron är det en märkvärdig skiva som växer allt efterhand, till och med strået vassare än deras första, …
En ung sjöman
Nej, jag har inte sett SVT-dokumentären om Evert Taube. Jag såg en halv trailer, ryggade inför den undervisande tonen och lät bli. Beställde i stället Mikael Timms Evert Taube. Livet som konst, konsten som liv (Bonniers) som jag länge tänkt skaffa. Nu är jag mitt inne i den, en fröjd är det att få följa …
Bögar
Bögar har aldrig intresserat mig. Att ha åsikter om människors sexuella preferenser är lika dumt som att ha åsikter om rödhåriga, eller vänsterhänta. Man är som man är. Skildringar av bögars kärleksliv brukar bli rätt tråkiga, ofta enahanda och inte sällan med ett braskande budskap. Men så landar en bok som Lot av Bryan Washington …
Kärleksförklaring till reportaget
Den här filmen handlar om en tidskrift som inte finns, utspelar sig i en påhittad fransk stad och saknar handling. Karaktärerna går knappast på djupet, filmen är inte spännande, lätt att hänga med i eller ens särskilt rolig. Först i slutet, under eftertexterna, fattar man vad man nyss sett. Den tillägnas personer som Harold Ross, …
I väntan på döden
Varför rekommendera en film om de sista åren i Jan Myrdals liv? Därför att den är välgjord, varm, djupt mänsklig. Inför döden är vi alla lika men omständigheterna skiftar. Här möter vi en ensam människa, hur mycket han än tjatar om hur lätt det är att ta livet av sig, hur många böcker han än …