En vacker dag kommer vi att samlas allihop igen. Alla som överlevt. Våra tårar kan dränka Mariupols gator, tvätta dem rena från aska och blod, och vårt gemensamma hopp om seger kommer att ge oss en chans att komma tillbaka när kriget är slut.

Det är början som är svårast, för där ligger på ett sätt allt.

Se Sundbyberg och sedan dö,
möt våren i Södertälje.
Glöm Reymersholm med slask och snö
Möt våren i Södertälje.

Grönt gör sig bra i färg.

Smak är kreativitetens fiende.

I var och en av oss finns det en liten bit av historien. Av alla dessa bitar skapas den stora historien. Tiden. Jag söker den människa som blivit omskakad … hon som drabbats av livets gåta, av en annan människa.

Att bestämma sig för att skriva var som att hoppa ner i en frusen sjö.

Jag vill att människor ska ha stor glädje av att läsa mina böcker snarare än att känna inspiration. Det är det jag vill. Jag vill att man ska tycka om att läsa dem och känna att de på något sätt har en koppling till ens eget liv.

Men den här gången kommer det historielajvande imperiet, byggt på gas, kött och järn, inte att kunna ’pacificera’ Ukraina med sina vanliga metoder. Inte den här gången, och aldrig mer.

Aldrig saknar tankarna ord; det är orden som saknar tankar. Så snart tanken nått högsta graden av fullkomlighet springer ordet fram, infinner sig och ger tanken dess dräkt.

Det finns tusen historier, men bara en av dem är min.

Men förmodligen är det romanförfattarens kall att på glömskans stora vita ark blåsa nytt liv i några halvt utplånade ord – isberg som har lossnat och driver omkring på havsytan.

Ny gul duk på bordet.
Och nya vita ark!
Här ska väl orden komma ändå,
här som är så fin duk
Och så fint papper!

Som man sår får man skörda.

Jag har skrivit om kvinnor som de är, som kluvna människor, inte som de borde vara.

En bra författares bästa gåva är en inbyggd, stötsäker skitdetektor.

Man måste först finna, sedan skära bort, för att nå fram till känslans nakna kött.

Det är att skriva som är det verkliga nöjet; att bli läst är ett ytligt nöje.

Jag vet inte vad jag ska göra när jag plockar upp en gitarr.

Den journalist som inte hittar något intressant på Luntmakargatan, hittar inte något intressant på Broadway heller.

Ty lycka och olycka ligger i handling, och tragedins syfte är inte att skildra egenskaper hos människor, utan en handling, och till karaktären är människorna så eller så, men lyckliga och olyckliga blir de efter sina handlingar.

En dag ska jag hitta de rätta orden, och de ska vara enkla.

Klichéer är som invasiva arter, tar snabbt överhanden om de inte obarmhärtigt utrotas.

God mat är en hyllning till livet.

Fruktan för adjektivet är stilens begynnelse.

Jag reser gärna. Det är inte frågan om att få möta eller se nya ansikten eller höra nya berättelser, men att se livet på ett annat sätt. Det är ridån som går upp för ännu en akt.

Låt bollen göra arbetet.

– Hur vet du allt det där?
– Jag är en bibliotekarie för helvete.

Inkompetensen röjer sig i bruket av för många ord.