Den som intresserar sig för reportagets hemligheter rekommenderas Gunnar Elvesons Reportaget som genre (Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala). Avhandlingen blev aldrig färdig, Elveson omkom i en fjällolycka – där han och hans bror för övrigt gjorde en hjältemodig insats – men handledare och kamrater vid institutionen såg till att ställa samman och publicera fragmenten som fanns. Boken har följt mig genom åren, varit till stor glädje, överraskar mig ofta. Gunnar Elveson definierar reportaget, vet massor om traditionen, understryker reporterns främlingskap och slår glatt litteraturkonstaplarna i huvudet: ”Den historiskt sett ganska sena uppfattning som sätter likhetstecken mellan (skön)-litteratur och fiktion fick i början av 1900-talet ett starkt genomslag inom den litteraturhistoriska forskningen. Nya forskarskolor såg den stora, unika fantasikonsten som sitt egentliga forskningsobjekt. Resultatet blev en krympning av arbets- och synfältet.”
