Det pratas om undertext, alltså det där som sägs mellan raderna. I dagligt tal använder vi det ständigt – till exempel genom att tala om annat än det vi egentligen vill säga – och i den skrivna texten stryker den erfarne skribenten ner sig till ett minimum av ord. Ju färre ord, desto starkare brygd. Under den historia som berättas finns en annan, väsentligare historia. Olle Adolphsons sång ”Resan hem” handlar om en man som en söndag står på perrongen uti Skövde, ”om middan klockan tolv”, med sex Albyl på fickan och sista fimpen tänd, men i stället för att ta tåget hem till Stockholm hoppar han på ett tåg till Göteborg, stiger av och stannar en stund, fortsätter till Malmö. Adolphson redogör för tågtider och biljettkostnader, inköp av espresso, cigarretter, Året Runt och Se. Ingenting sägs om mannens sinnestillstånd, ingenting om varför han tar detta drastiska steg. ”Resan hem” är en faktisk redovisning i rätt ordning – tider och priser ska, enligt sångaren, vara autentiska – ändå grips lyssnaren av detta drama, vill veta hur det ska gå. Vi anar att mannen satt en förfärlig plan i sinn. Sången finns på båda samlingarna Nu är det gott att leva och Diamanter, fansen grottar ner sig i boxen Tystnaden smyger som en katt, tio CD-skivor, en DVD plus bok. (Alla EMI.) ”Resan hem” låg på Svensktoppen en vecka hösten 1963.
