Tom Russell tvinnar sina sånger kring platsen och tiden. Han väntar förgäves på en kvinna på S:t Olavs Gate i Oslo, minns med saknad en annan kvinna i Barcelona, återvänder gång på gång till det texmexikanska gränslandet. På albumet Hotwalker (Hightone) tar han hjälp av cirkusdvärgen Little Jack Horton för att berätta om ett Amerika som inte längre finns; sånger och ljudupptagningar och historier om Charles Bukowski, Dave Van Ronk, Woody Guthrie och andra som fanns där en gång. I sången ”Gallo del Cielo”, en svart ballad om förlust, en grekisk tragedi, drar berättaren sakta norrut, från hotellrum till hotellrum, tuppfäktning efter tuppfäktning, allt närmare slutet. Den finns i flera versioner. Och så, på Blood and candle smoke (Proper) drar moder Afrika in, med trolltrummor och andar och röken från tusen eldstäder, med stöd av mexikanska trumpeter och gitarrer från gruppen Calexico. Två samlingar finns med hans sånger: The long way around och Veteran’s day: An anthology (Hightone). Jag föredrar den förstnämnda. Tom Russel förenar våldsam kraft med finstämd känslighet, sjunger på samma sätt, skriver sånger som man lyssnar på om och om igen, när man sist och slutligen hittat honom. Joe Ely har gjort en makalös insjungning av ”Gallo del Cielo”. Den finns på hans Letter to Laredo (MCA).
