Om manusförfattare som stjäl
Ifjol blev jag varse att Hallands Teater spelade en pjäs, en enmansföreställning, med titeln Brevbäraren som försvann. Eftersom jag skrivit en bok med samma namn väcktes min nyfikenhet. En längre mejlväxling inleddes.
Teaterledningen hävdade att de använt alla källor utom min bok. Jag bad att få se manus. Det kom till sist. Jag hittade både fakta och formuleringar från boken. Under de få föreställningar som återstod ska det ha funnits ett vykort där den omnämns som inspiration till pjäsen. Från manusförfattaren/skådespelaren fick jag en ursäkt: han hade tagit det för givet att allt clearats med mig. Naturligtvis hade han använt min bok.
När Västmanlands Teater i våras satte upp föreställningen Salaligan blev jag åter nyfiken. I en intervju berättade manusförfattarna Mats Strandberg och Mikael Kallin om sin massiva research. Sådant gör mig alltid misstänksam. Research är halva mitt liv, ingenting att yvas över.
Läs hela artikeln här