rekommenderat
Böcker har följt mig genom livet som goda kamrater, skivor köper jag sedan tioårsåldern, film försöker jag jämt få tid att se. Jag delar gärna med mig av mina upptäckter. Min smak är enkel men krävande. Tryck på önskad rubrik på sidan och du får veta vad jag tycker om. Bläddra fram och tillbaka. Kommer att fyllas på allt eftersom jag gör nya fynd.
Ministern i positivismens våld
Också jag har grubblat över Stina Oscarsons intervju med kulturminister Jeanette Gustafsdotter (SvD 14/2-22). Ministern rör sig som i lera, vet varken ut eller in. Representerar hon kulturarbetarna eller medborgarna? Både och. Utmärker sig något nordiskt land i sin kulturpolitik? Vi är snarlika. Kan din ideologiska kompass sägas vara ytterst pragmatisk? Ja. Först när jag …
Dopesick
Om den amerikanska narkotikaepidemien, läs opioider, läs Oxycontin, läs familjen Sackler, handlar Dopesick, en teveserie baserad på synnerligen verkliga händelser, skriven och regisserad av Danny Strong. Oxycontin lanserades som en mirakelmedicin mot smärta, icke vanebildande, läkarkåren nappade, en halv miljon amerikaner har dött i överdoser. Serien tar ett beprövat grepp – sanningen, jakten på sanningen, …
Langt bort i helvitta
Han längtade bort och kom tillbaka. Han bor avsides bland människor som bor glest. Han har trampat upp en tvåminutersstig genom strandbuskarna. Han heter Helmer Grundström och skriver minimala dikter om det oerhörda och svårfångade landskapet Lappland. ”Langt bort i helvitta, langt nol i väla”, börjar hans mest kända dikt. En sommar på sjuttiotalet besöker …
Deras bästa tid
Herr Damm: ”Vet ni vad en av dem gjorde en gång? Han köpte en kalv av min far och tog den till stan och sålde den till min fars kusin, med profit.” Författaren: ”Ja, men det är ju helt enkelt profitsystemet. Ni tror väl på profitsystemet, eller hur? Ni är ju ingen kommunist!” Herr Damm: …
Taket lyfter
En kritiker tyckte att Robert Plant och Alison Krauss inte tar några risker på nya albumet Raise the roof
(Warner). När tog en svensk kritiker en risk sedan Bengt Jahnsson? Vad skulle de ha gjort? Ylat? I mina öron är det en märkvärdig skiva som växer allt efterhand, till och med strået vassare än deras första, …
En ung sjöman
Nej, jag har inte sett SVT-dokumentären om Evert Taube. Jag såg en halv trailer, ryggade inför den undervisande tonen och lät bli. Beställde i stället Mikael Timms Evert Taube. Livet som konst, konsten som liv (Bonniers) som jag länge tänkt skaffa. Nu är jag mitt inne i den, en fröjd är det att få följa …
Bögar
Bögar har aldrig intresserat mig. Att ha åsikter om människors sexuella preferenser är lika dumt som att ha åsikter om rödhåriga, eller vänsterhänta. Man är som man är. Skildringar av bögars kärleksliv brukar bli rätt tråkiga, ofta enahanda och inte sällan med ett braskande budskap. Men så landar en bok som Lot av Bryan Washington …
Kärleksförklaring till reportaget
Den här filmen handlar om en tidskrift som inte finns, utspelar sig i en påhittad fransk stad och saknar handling. Karaktärerna går knappast på djupet, filmen är inte spännande, lätt att hänga med i eller ens särskilt rolig. Först i slutet, under eftertexterna, fattar man vad man nyss sett. Den tillägnas personer som Harold Ross, …
I väntan på döden
Varför rekommendera en film om de sista åren i Jan Myrdals liv? Därför att den är välgjord, varm, djupt mänsklig. Inför döden är vi alla lika men omständigheterna skiftar. Här möter vi en ensam människa, hur mycket han än tjatar om hur lätt det är att ta livet av sig, hur många böcker han än …
Fängslande essäer
Jenny Diski skriver med stil, humor och humör. Repertoaren är vidsträckt. Hon skriver om mode och om döden, om kontorets historia, judars förhållande till havet och sin rädsla för spindlar. Om sin känsla för is har hon skrivit flera gånger. De personer som intresserar henne går från Dennis Thatcher till Dennis Hopper, från fru Orwell …
Kaputt
Less på relationsromaner i lätt bohemisk innerstadsövremedelklassmiljö? Då kan Kaputt pigga upp, skriven av fascisten och opportunisten Curzio Malaparte (Bonniers). Han reste med tyskarna in i Sovjetunionen sommaren 1941, iförd italiensk kaptensuniform, rapporterade från flera fronter och skrev en roman som man kan tro är ett reportage. Osann lär vara skildringen av pogromen i Iasi, …
Höglund forever
Plötsligt är Kjell Höglund på var mans läppar. Det finns en klubb som enbart spelar hans sånger: Kväll Höglund, det finns en fan-club, en musikal, en starköl, t-shirts med höglundska deviser: Man vänjer sig. Djävulen är alltid någon annan. Hellre full än glad. Unga uttolkare tolkar honom på skiva. Radioprogram, en tevedokumentär, hyllningar från scenen: …
Vardagsbilder
Jag kan sjunga som jag, säger Amanda Ginsburg i en intervju i tidskriften Jazz. Strålande sagt. I intervjun framträder annars någon som vet vad hon vill men inte vad hon kan. Hon letar sig fram längs den långa vägen in mot sig själv. På de två skivor hon gjort – Jag har funderat på en …
Hjärnspöken
Parallellen med Nazityskland haltar, avsnittet om Indien blir ganska ytligt, kanske underskattar hon klassaspekten, ändå får Isabel Wilkersons Caste. The lies that divide us (Allen Lane) mig att se det som hände kring Trumps valförlust med andra ögon. Kast är mer än rang, skriver hon, det är ett sinnestillstånd som håller alla fångna. Ras är …
Brobrännaren
Först läste jag en jublande recension av ett scenframträdande – på fotografiet bar han vinröd träningsoverall, slips, en Stetson på huvudet ¬– noterade hans namn, David Ritschard, lyssnade på Spotify, upptäckte så att han arbetar på Systembolaget här intill. Fin platta du gjort, sa jag en dag. Tack, sa han. Har du någon favoritlåt? Jag …